inUseful: Peter Krantz på Codemocracy: ”Riksdagen har gjort ett jättekliv”

Det här inlägget publicerades ursprungligen på inuse.se.

Målet för hackhelgen Codemocracy var att skapa en plattform för experiment med öppen data. Peter Krantz har arbetat länge för att fler myndigheter ska leverera öppen data. Bland annat som anställd på E-delegationen men också via sajtenopengov.se och andra aktiviteter.

Vi passade på att ställa några frågor om utvecklingen av öppen data (”Vi som jobbar inom myndighetsvärlden kanske inte är vana vid att det är fler som vill göra saker med data som vi kanske inte tror hade något värde.”), Riksdagens API (”Riksdagen har gjort ett jättekliv och visat att det är möjligt.”) och hur myndigheter kan inspireras av Codemocracy (”Så jag hoppas att det finns många i myndighetsvärlden som ser att här är många som vill ha data för att göra resandet till en roligare upplevelse.”). Här är Peters privata åsikter.

Varför är du på Codemocracy?

– Jag tycker att det är viktigt att man försöker påverka det samhälle man lever i. Nuförtiden finns det stora möjligheter att genom att sprida information och visualisera information få fler att engagera sig i samhället. Codemocracy har varit det första eventet där man sätter fingret på att det finns mycket information – den är kanske inte alltid synliggjord för så många, men om den blir det skulle det kunna hända mycket spännande grejor. Och det har vi sett spännande exempel på i dag.

– Nu finns det inte så mycket data att arbeta mot och den man får tag i är ofta svårarbetad. Det här är första steget och det visar att det finns ett stort engagemang och att det är fler som vill göra saker.

Vad är största hindret mot att leverera öppen data?

– Det finns några olika orsaker till det.

– I Sverige finansieras vissa myndigheter genom att sälja data. Det utesluter många från att arbeta med den datan. Även om det kostar lite pengar kanske man inte köper loss den som privatperson för att labba med den hemma på kammaren. Och det är lite synd för det kan vara den enda tröskeln för att komma igång. I dag är det väldigt många som har kompetensen och hårdvaran, för du behöver egentligen bara en laptop och programmeringskompetens för att kunna bygga något på data.

– Sedan finns det andra myndigheter som har data som de inte säljer, men som ligger långt nere i registren så att säga. Den finns inte exponerad. Man måste skriva till myndigheten för att få ut den. Det kan också vara en tröskel när man inte ens känner till att den finns över huvud taget.

– Sedan är det så klart en ovana. Vi som jobbar inom myndighetsvärlden kanske inte är vana vid att det är fler som vill göra saker med data som vi kanske inte tror hade något värde.

Vilka projekt kan inspirera myndigheterna mest?

– Från myndigheternas sida kan jag tänka mig att det är intressant att se hur några har visualiserat data: lyft upp tråkiga siffror och gjort dem begripliga. Vi såg ett exempel från Skånetrafiken där man visade på en karta hur bussarna åkte just nu.

– Ett annat exempel som kanske inte hade kommit i mål med allt än men som kan bli riktigt intressant är de som hade byggt en applikation för mobilen där du kan lämna en felrapport. Till exempel om du går förbi en skräphög på gatan som kommunen borde tagit hand om, eller en trasig hållplats så kan du fotografera och rapportera den och positionera den på en karta. Det skulle jag, om jag jobbade i kommunsektorn, vara väldigt intresserad av att se en fortsättning på hur man kan gör det på riktigt.

– Sedan har vi också sett exempel på att man varit intresserad av realpolitik. Det var några som höll på med en ganska stor applikation för att se hur olika typer av dokument i riksdag och regering hänger ihop, så att man kan navigera i den här massan och göra den begriplig för de som kanske inte är insatta i förvaltningsstrukturer och annat.

– Och så har vi det stående inslaget med resor, framför allt tåg, och där verkar det finnas många initiativ på gång. Så jag hoppas att det finns många i myndighetsvärlden som ser att här är många som vill ha data för att göra resandet till en roligare upplevelse.

Vad tycker du om riksdagens API?

– Det är ett utmärkt initiativ att man kommer ut med något ganska tidigt för att få feedback på det. För att ha ett API och dela med sig av information är en pågående process. Det går inte att göra helt rätt från början, utan man måste börja med någonting, även om man inte tycker att det är jättebra. Då får man feedback och förädlar det. Skulle man inte kommit ut med ett API hade man inte fått någon feedback. Riksdagen har gjort ett jättekliv och visat att det är möjligt.


Publicerat

i

av