Stockholms skärgård som cyberpunkmiljö

För drygt en månad sedan skrev Billy Rimgard på Beneath a Steel Sky om svenska städer med cyberpunk-potential. Alltså städer där man kan tänka sig att böcker som Neuromancer skulle kunna utspela sig. Jag tipsade bland annat om Växjö (som hamnade på listan) och Umeå (som inte gjorde det).

Sedan funderade jag lite vidare. Jag hade nog tänkt för snävt. Mina förslag var baserade på hur det är i dag. Med de flesta cyberpunk-romaner utspelar sig ju i framtiden. Så om vi extrapolerar lite och spekulerar kring hur framtiden kommer se ut är inte frågan om Stockholms skärgård skulle kunna passa bättre.

Det är år 2078.

Detta har hänt.

Stockholms innerstad är helt igentäppt och alla förorter är fullständigt förtätade. Nationalparkerna har ersatts av bostadsområden. Storstockholm har växt från två miljoner invånare till cirka fyra miljoner. Fabrikerna är uttryckta från centrum. De flesta har flyttat utomlands, men en del enklare småskalig produktion hänger kvar i slitna områden långt ute i skärgården. De transporterar sina legala varor med hjälp av luftskepp till lossningscentraler både i Stockholm, andra orter i Sverige och österut i Finland, Ryssland och Baltikum.

För att komma bort från centralmakten flyttar en del ljusskygga element sin verksamhet ut till öarna, andra uppåt landet. Norrland är i princip folktomt.

Flera öar har utropats sig som självständiga autonoma områden.

Stadsplanering saknas och öarna är överfulla. En blandning av kåkstäder och gated communities. De rika har antingen flyttat samman och låst in sig innanför bevakade murar eller flyttat österut. En del kvarlämnade lyxvillor har stått och förfallit under ett antal år, men nya både tillfälliga och permanenta boende har flyttat in.

Runt flera öar har rangliga husbåtsstäder växt upp. De boende är klädda i täckjackor som även fungerar som räddningsvästar. De röda blinkande ljusen visar båtarna går. De som vill synas det vill säga. På en del håll är isen tillräckligt hård för att transportera värdefulla varor med hjälp av snabba och smidiga svävare. Svarta transporter via gråa fraktfirmor. Firmor som jobbar med både fysiska och virtuella transporter.

De flesta har tillgång till internet via satellit. En del delar på uppkopplingen med hjälp av tjuvdragna ledningar mellan husen. Före detta KTH-professorer och -doktorander arbetar som entreprenörer i mer lukrativa branscher än statliga utbildningsinstitutioner. Det är många som vill ha hjälp att komma runt statens olika filter och övervakningssystem.

Andra öar är till synes övergivna men väl bevakade. På en av dem har Riksarkivet flyttat in. När marken blev för värdefull inne i Stockholm tog de över en ö. En stor byggnad sprängdes in i berget. Efter att de flyttade ut sina olika arkiv blev den statliga digitaliseringen klar och arkivet glömdes bort. I det numera rostiga och övergivna hålet finns en skattkista för datahackers som inte glömt bort de arkaiska klassificeringssystemen.

Billy Rimgard påminner mig om övergivna militära bunkrar och andra underjordiska anläggningar. Några av dem har gjorts om till underjordiska serverhallar à la Pionen White Mountains. Andra har tagits över av diverse religiösa undergångsekter. Svampen Fusarium venenatum odlas i flera underjordiska anläggningar för tillverkning av quorn, en köttersättningsprodukt som har blivit en daglig matvara i de flesta diet.

Det är senhöst och vintern är på väg tillsammans med dimma och is. Det är dova ljud i luften och isen knakar i mörkret.

4 svar på ”Stockholms skärgård som cyberpunkmiljö”

  1. Du har ju embryot till en roman här. Och den känns redan bättre än alla kackiga försök till framtidsbeskrivningar av Sverige. Husbåtsstäder är win. Och vår protagonist måste naturligtvis ta sig in i och lyckas hitta information i arkivet för att lösa utmaningen han/hon står inför. Mycket bra! Min enda undran är: Hur kommer de år 2078 monumentalt stora finlandsfärjorna som tyst stävar genom natten in i handlingen?

  2. Bra fråga. Jag kan se flera alternativ. En är att de som i Gibsons original har muterat ihop med en mängd större och mindre skepp och blivit en jättestor flyktingstad (varför inte klimatflyktingar?). Det andra är ju naturligtvis att de gått på grund här och där i skärgården och nu bebos av piratgäng.

    Ett annat förslag jag fått är att de stävar runt som spökskepp, plockar upp passagerare, men släpper inte av någon utan levererar organen till den svarta marknaden i öst.

Kommentarer inaktiverade.